Vilket härligt lyckorus jag upplevde igår när jag och 8000 andra blev frälsta av Beyonce i Scandinavium! Jag dansade i två timmar, skrek mig hes, och sjung med som om det vore jag som stod på scen (ja eller skränade rättare sagt). Shit bananer vilken röst och utstrålning Beyonce har, och alla dansare - helt fantastiska! Jag skulle kunna sitta i timmar och bara studera dansen i sig, den var så nytänkande och inspirerande. Har alltid sagt att om jag fick börja om mitt liv igen så skulle jag helt klart satsa på dansen som yrke.
Malin H förgyllde kvällen ytterligare genom att följa med på konserten. Vi tog ett glas vin innan på nya Incontro (har lite tappat sin charm, men bra med mer yta) och pratade massa om kärlek. Skönt att sedan på konserten upptäcka att jag har hittat en frände i att dansa loss och skita i alla andra som står och stelt svenskgungar och bara klappar när de blir ombedda. Fnittrande som ett par tonårstjejer gick vi ut i vårkvällen efter konserten och tog bussen hem, fulla med lyckofjärilar i magen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar