Impad. Big time. Av min tjej. Ebba.
Vi hade fått remiss till Drottnings Silvias Barnsjukhus för att kolla upp hennes höft som "klickar" och är lite ostabil. Hon var så tålamodig. Trots vrid och bend, fasthållning, och en stor läskig röntgenapparat som åker närmare likt en stor robotarm - så var hon lugn.
Min lilla Ebba där på britsen...
Men vi är lyckligt lottade, vid ett flertal tillfällen tårades ögonen på mig när jag såg små barn rulla förbi i stora, stora sjukhussängar.
Små, trötta, sjuka, barn. BARN.
Varför i all sin värld?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar